Skolmaten i Finland är närapå ett under

Medan EU nu tar sina första steg på vägen mot skolmåltider, har de finska eleverna fått äta gratis mat i skolan redan i över 60 år. Skollunchen är näringsmässigt dagens bästa måltid i Finland och den lär ut grunderna för en hälsosam kost från barnsben.

Text: Maria Markus

Alla elever i de finska skolorna har ätit gratis lunch i skolan sedan 1948. Skolmaten har blivit en så självklar sak i Finland att man kanske inte alltid kan värdesätta den – tills den hamnar i riskzonen: problemen inom den offentliga ekonomin drabbar också skolluncherna. Redan nu trollar men exempelvis i staden Jyväskylä i Mellersta Finland fram skollunch i lågstadierna för 63 cent (under 10 DKK) per portion. Och den summan utsätts nu för sparkrav.

Hälsosamt

Det krävs nästan ett under för att tillaga mångsidig och näringsrik skolmat med en så begränsad budget. Experter bedömer att i en vanlig familj kan man med samma summa kanske bara laga en smörgås. Men skolmaten följer de officiella näringsrekommendationerna och smakar dessutom ofta bra. Skolmaten måste innehålla 55 procent kolhydrater, 30 procent fett – av vilka högst 10 procent får vara mättade fetter – och 15 procent protein.

Skolmaten har alltså utan tvivel en viktig betydelse för den finska folkhälsan. En studie utförd i fjol av Finlands Folkhälsoinstitut visar att skollunchen näringsmässigt är dagens bästa måltid. Lunchen består bland annat av sallader och andra grönsaker, fisk och fullkornsbröd. Var tionde skolelev får specialmat på grund av exempelvis allergi.

Och det smakar gott

Menyn för dagens elever ser rätt så lika ut som för tjugo år sedan. Måltiderna får extra färg ibland av mer exotisk mat, som fransk kycklingsås. En typisk matsedel för en vecka vid ett finskt lågstadium kan se ut så här:

Mån: Köttbullar, potatis, sallad.

Tis: Skinkfrestelse, sallad.

Ons: Spenatplättar, köttfärssås, sallad.

Tor: Kycklinggryta, ris, sallad

Fre: Fisksoppa, pålägg, hallonkräm.

Dessutom innehåller måltiden bröd, oftast knäckebröd, margarin och som dryck lättmjölk eller vatten.

De skolelever som ofta sätter i sig små mellanmål kanske inte bryr sig om skolmaten, men majoriteten av eleverna, 80–90 procent, äter med god aptit. 11-åriga Venla berättar att hennes favoritmat i skolan är ärtsoppa och kålpudding, som är helt vanlig finsk husmanskost. I regel får man ta för sig så mycket man vill ha. Sportiga Venla önskar mer variation i salladerna och det skulle vara kul om man själv fick sätta ihop ingredienser man gillar i stället för att få färdigt blandad sallad.

Mer närmat i framtiden?

I framtiden kommer skolmaten säkert att tillagas av mer lokalt producerade livsmedel, eftersom klimatförändringen har fått folk att tänka på ett nytt sätt och uppskattningen av närmat ökar. Det kommer också kanske att bli vanligare med vegetariska rätter. Förhoppningsvis bromsar det ekologiska tänkesättet också användningen av näringsfattig färdigmat och halvfabrikat.

Ekomaten har inte ännu slagit igenom i den finska skolmaten, men kanske också det blir verklighet en vacker dag.